Jävla skit
De här två jävlarna kommer vara välbehövliga någon/några dagar nu. Orkar inte. Vill gråta.
Förra matchen fick en en spark på vaden och fick en bristning/kaka. Det har inte känts bra i veckan men tränat ändå och det har gjort stört ont. Jag är störd. Måste lägga ner. Skiter i det nu. Så idag på uppvärmningen efter en tempoökning small det till. Sjukt obehagligt, det kändes som att hela vaden exploderade. Kände direkt att det var illa.
Alltså vad fan är grejen? Först ryggen som krånglar och nu en bristning i vaden. Det gör så ont i både kropp o själ. Jag förstår om någon tycker jag verkar klen, det måste verkligen se ut så. Men om jag inte hade velat spela hade jag ju lagt av? Men jag kämpar på. Kör min jävla rehab och biter ihop.
Det är mycket nu i mitt liv, för mycket. Kan inte allt bara gå som jag vill istället? Varför krångla? Gud vad vill du? Jag har inte gjort något!!!!! Usch.
Mindre kul att hoppa runt på kryckor imorgon i skolan.
Ha det bra hörrni! :)